SUFF - hur vi bedömer Större straff

I den här artikeln kommer vi kort att gå igenom SUFF – verktyget som används för att avgöra om vi ska döma ut ett större eller ett mindre straff på isen. SUFF togs fram av SHL och har använts i tre år – och till säsongen 2024/2025 började den introduceras i lägre serier.

Bakgrund

SUFF är en förkortning och står före Skaderiskerande, Uppsåt, Fart (kraft), Försvarslös, och är de fyra parametrarna som vi bedömer. Syftet med att använda SUFF som ett verktyg för bedömningar vid större straff är att ta bort objektiva bedömningar, och istället analysera situationen på ett sakligt sätt som går att likrikta över en större domargrupp.

När man använder SUFF sätter man betyg på antingen “Hög” eller “Låg” på respektive kategori. Om man får 3-1 eller 4-0 på kategorin “Hög” resulterar det i ett större straff – vid 2-2, eller 3-1 och 4-0 på “Låg” ska det resultera i mindre straffet. Här kommer givetvis fördelen med att videobedöma större straffet in – då man kan se klippet flera gånger och i olika vinklar – men det går såklart bra att även använda SUFF utan video.

Viktigt är att inte blanda ihop SUFF med OBI – som används för att bedöma om det är en utvisning eller inte. När vi använder SUFF har en utvisning redan utdömts, och domarna ska avgöra om det ska resultera i det mindre eller större straffet. SUFF ska inte heller användas vi varje utvisning heller – utan bara där det större straffet kan vara aktuellt.

Hur ska vi arbeta med SUFF?

S – Skaderiskerande

Med skaderiskerande menar vi ”förhöjd skaderisk”. Alla handlingar på en ishockeyplan är i sig skaderiskerande – att tackla, lyfta klubban, skjuta – allt detta är skaderiskerande.
Med förhöjd skaderisk menas om den felande spelarens agerande har lett till en förhöjd skaderisk i situationen (uppåtgående tacklingar, utsträckta armar/ben, farligt avstånd till sargen, etc).

Här ska vi inte fokusera på om den mottagande spelaren sätter sig i en dålig position eller inte, utan fokuset ligger på angriparen.

U – Uppsåt

Uppsåt är den parameter som kan vara svårast att bedöma. Är angriparens syfte med handlingen att separera motståndaren från pucken, eller är man bara ute efter att skada eller ”märka” motståndaren?

Exempel på detta – om en spelare angriper motståndaren på ett otillåtet sätt – men gör samtidigt ett försök att spela pucken – bör uppsåtet sättas till Lågt.

F – Fart / kraft

Är farten eller kraften i situationen onödigt hög? Gör angriparen något för att mildra farten/kraften eller tillför angriparen fart/kraft i situationen? Ett exempel på detta kan vara en angripande spelare som ökar farten under en längre tid innan en situation – vilket resulterar i en orimligt hög kraft i ett tacklingsögonblick.

F – Försvarslös

På denna del fokuserar vi på den mottagande spelare – och om denne är i en försvarslös position. Exempel på detta kan vara om spelaren precis har spelat iväg pucken, eller skjutit ett skott, och inte har möjlighet att försvara sig. Det gäller inte spelare som genom ett dåligt beslut genom att exempelvis inte scanna av isytan sätter sig själv i en dålig situation.

Domarteamets tillvägagångssätt

Nyckeln är att domarteamet hjälps åt och tillsammans resonerar om respektive parameter.

Om vi inte har möjlighet att jobba med film, så efter att utvisning har utdömts och ni ska besluta om ett större straff ska kvarstå, eller ändras till ett mindre straff – börja med att samlas i domarcirkeln. Resonera tillsammans om respektive parameter (hög eller låg), och kom fram till ett beslut. Meddela det sedan till sekretariatet.

Om vi dömer i ett fyrdomarsystem och har möjlighet att se på film – så är det huvuddomarna som tillsammans går ut i sekretariatet och går igenom situationen. I motsvarande läge i ett tredomarsystem, så går huvuddomaren ut tillsammans med en av linjedomarna och går igenom situationen.